Beröringsmassage – hur går det till
Massage går ut på att med varsamma strykningar och lätta tryck ge en omslutande beröringsmassage. Den kan i vissa fall ges utanpå kläderna, men i regel för att uppnå bästa effekt används en vegetabilisk olja direkt på huden.
Om man önskar kan en eterisk olja tillsättas för att ge en doftupplevelse utöver massagen. Man är väl inbäddad under processen och endast den kroppsdel som ska behandlas är avtäckt. Stämningen förstärks av att ha en skön och avslappnande musik i bakgrunden.
Beröringsmassage i Blomsterfonden
För ett ökat välbefinnande – lugn, ro och avslappning, erbjuder Blomsterfonden våra boende beröringsmassage. Blomsterfonden har handledare i beröringsmassage på våra äldreboenden, som utför, lär ut och följer upp resultaten av massagen tillsammans med kontaktmannen.
Varför beröringsmassage?
De senaste åren har betydelsen av beröring alltmer uppmärksammats. Det finns idag ett stort utbud av olika kroppsterapier och nu börjar vi också förstå, genom olika forskningsresultat, hur dessa kan vara verksamma.
Det blir allt vanligare inom vården att medveten beröring/massage används som komplement till annan behandling. Beröring/massage har visat sig vara ett värdefullt redskap som kan ge ökat välbefinnande för personer med demenssjukdom.
Vi kan överleva utan syn, hörsel, smak och lukt. Men utan stimulering av de känselfunktioner som finns i huden så dör vi. Utan beröring så dör faktiskt spädbarnet. Barnet behöver inte bara näring, utan också kroppskontakt och beröring för att överleva och utvecklas.
Forskare har visat att de flesta däggdjur slickar sina nyfödda ungar. Det handlar inte bara om att tvätta dem rena, utan också om den livsnödvändiga beröringen som stimulerar vidare utveckling.
Vi har ju tyvärr flera tragiska exempel på barnhem, som bekräftar detta, att barn dör av isolering trots att de får näring. Redan på 1200-talet gjorde den tyske Kejsaren Fredrik II ett experiment med tragiskt slut. Han ville ta reda på vilket språk barn skulle tala om de sköttes av fostermödrar som inte kommunicerade med barnen. De fick endast amma och tvätta barnen. Kejsaren fick inget svar på sin fråga, samtliga barn dog.
Huden
Känselsinnet är vårt största sinnesorgan. Hos en vuxen människa är huden cirka 2 m2 och väger mellan 3 och 5 kilo.
Känselsinnet är det första sinne som utvecklas hos fostret och det redan i sjätte fosterveckan. Huden utvecklas ur samma del som hjärnan och nervsystemet. Man brukar kalla huden för det ”yttre nervsystemet”. Det står i kontakt och kommunicerar med vårt inre nervsystem.
Huden och känselsinnet är således ett mycket betydelsefullt sinnesorgan. Men det är kanske inte så uppmärksammat som våra andra sinnen.
Huden har många viktiga funktioner:
- Det är vårt yttre skydd mot skador och uttorkning
- Den reglerar värme
- Huden utsöndrar svett och avfallsprodukter
- Huden suger också åt sig det som sätts på den, (absorberar). Används för till exempel medicinering, (nikotinplåster, hormonplåster, smärtlindring)
- Huden bildar D-vitamin
- Känselsinnet finns i huden
Känselsinnet kommunicerar med hjärnan via känselkroppar (receptorer).
Det finns olika receptorer för:
- Smärta
- Beröring
- Värme
- Kyla
- Tryck/vibration
Beröringsreceptorerna sitter olika tätt på kroppen. Det finns mellan 1 000-5 000 receptorer/cm2, tätast sitter de på händer, fötter och läppar. Det innebär att hand- och fotmassage ger mycket stimulans, även om det är en liten yta på kroppen som masseras/berörs.
Nervsystemet
Huden, det ”yttre nervsystemet” kommunicerar, med vårt inre nervsystem.
Hjärnan och ryggmärgen kallas för det centrala nervsystemet (CNS). Från hjärnan och ryggmärgen löper nervtrådar till hela kroppen, det kallas för det perifera nervsystemet (PNS).
Det perifera nervsystemet (PNS) är uppdelat i det somatiska nervsystemet och det autonoma nervsystemet. Med det somatiska nervsystemet styr vi vår egen vilja, till exempel våra kroppsrörelser.
Det autonoma nervsystemet kan inte påverkas direkt av viljan, utan styr kroppens inre funktioner till exempel cirkulation, andning och ämnesomsättning.
Autonoma nervsystemet delas in i sympatiska- och parasympatiska nervsystemet.Det sympatiska nervsystemet kallar vi för stressystemet och det parasympatiska för lugn- och rosystemet.
För att vi skall må bra behöver vi ha en balans mellan dessa, till exempel: när vi utsätts för fara ställer kroppen in sig på ”kamp eller flykt”, det sympatiska nervsystemet sätter kroppen i larmberedskap. I sådana situationer kan vi prestera mer än vanligt, vi får oanade krafter.
Det är bra när vi behöver använda den extra energin, men uteblir energibehovet som kroppen ställt in sig på, lagras stressen i kroppen, och ger längre fram skadliga effekter. Vi behöver ha jämvikt mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet. Vilket beröringsmassagen hjälper till med.