Många har hört av sig till Blomsterfonden sedan vi frågade om författardrömmar och möjligheten att bidra till framtida nummer av Alma, kanske med en krönika eller någon liten berättelse från vardagen. Här är ett bidrag från Agneta Myhr som har skrivit om vardagsvänligheter. Här är en av hennes hjärtevärmande texter.

 

VARDAGSVÄNLIGHETER

Universitetet – forskardagar. Fritt för alla att avnjuta all denna lärdom. Jag har kryssat för ett flertal föreläsningar och det gäller att vara snabb mellan de olika föreläsningssalarna.

Till ett föredrag kommer jag för sent. Det är fullsatt. Jag hade planerat att detta föredrag skulle kunna hjälpa mig med min presentation kommande vecka i den engelskakurs jag deltar i. Varför jag i alla fall klämmer mig in. Smockfullt.

Några unga ”grabbar”, går väl andra året på gymnasiet, sitter på en ca två meter hög – kan vara någon form av ventilationsanläggning. De ropar till mig. ”Du kan få plats här!” De makar ihop sig för att ge plats åt mig.

Mitt svar: Jag kan inte komma upp dit. ”Inga problem”, blir svaret. En av grabbarna hoppar ner, kupar sina händer där jag sätter min fot och hivar upp mig.

En känsla av lycka sprids inom mig. Denna frimodighet, hjälpsamhet och helt ignorerande av min ålder. Jag kunde ha varit deras mormor.

 

Här finns fler av de texter som skickats in till Blomsterfonden, både resereportage och annat.

Tack för era fina texter!